Tänker ofta på allt dethär med min skoliosoperation nu när det bara är 15 dagar kvar tills inskrivningen (16 tills op). Stannar ofta framför spegeln, stirrandes på min kropp. Står bara och ser alla fel, tänker på hur det kunnat bli såhär illa..
Det jag är rädd för är:
- Att mitt psyke sviker och jag tappar hoppet för att bli bra.
- Att min kropp inte orkar återhämta sig.
- Att värken inte försvinner elr i värsta fall... att den blir värre.
- Att min kropp stöter ut skruvarna.
- Att jag måste göra om operationen pga. komplikationer..
Men sen ser jag självklart fram emot den!
Och det jag ser fram emot är:
Och det jag ser fram emot är:
- Bättre balans
- Att förhoppningsvis slippa den smärta jag har nu
- Att kunna gå längre sträckor utan att dö av värk flera dagar efter
- Att inte behöva skämmas lika mycket över min kropp..
